Hade ännu en spelkväll i förrgår med Resident Evil 5. Vi börjar sakta men säkert ta oss igenom spelet. Vi har båda konstaterat att spelet inte har speciellt mycket skräckmoment/stämning som de andra spelen vilket är lite tråkigt. Jag var på förhand lite osäker om Co-op upplägget skulle kännas krystat och påklistrat men det tycker jag inte att det gör, däremot känns spelet mer likt Army of Two än det Resident Evil jag förväntat mig. Sett ur Co-op perspektiv så finns det en del moment där man måste rädda/hjälpa sin medspelare när den attackeras av jobbiga fiender, det finns även traditionella hjälpa varandra över stup, uppför väggar osv. Resident Evil 5 bjuder inte på så mycket nytänkande när det kommer till de här delarna utan vi har sett det mesta förut. Spelet är hursomhelst väldigt roligt och otroligt vackert att titta på. För två luttrade spelare som oss har bossarna i spelet ännu inte varit några större problem, de bossar vi hittills mött har alla varit rätt bra och snyggt gjorda. Men jag upplever att antalet bossar och kvalitén har sjunkit markant från RE4. Nu har vi några uppdrag kvar ännu, så än ska vi inte ropa hej, men svårighetsgraden borde inte tok accelerera på slutet. Värt att notera är även att Capcom lyckats väldigt bra med splitscreen och visar att det faktiskt går att få till det även fast det är krävande grafik etc (se och lär Activision inför nästa Call of Duty). Vid nästa spelkväll ska RE5 varvas och ett nytt Co-op spel ska börja nötas.
Måste även lägga till den inte så lockande röda Xboxen…är det någon som blir sugen på den röda färgen???
Filed under: nyheter | Etiketter: fantastiskt, Punch, Punch Out ser lovande ut, ser, ut, Wii
Tittade på ett videoklipp från gametrailers som var något längre än den här filmen och blev väldigt sugen på det här spelet. Punch Out till NES är ju ett favvospel och det här ser extremt lovande ut. Lethe pratade om att skaffa det till Wii nu när det släpps så får hoppas man får chans å lira det. Hoppas spelet leverar lika mycket som de övriga två spelen i serien(då har jag inte räknat med Punch Out arkad versionen som jag enbart testat 1gång).
Sen att det erbjuds två kontrollmöjligheter känns oxå som ett bra alternativ, annars är det ju lite kontrollhets från Nintendos sida, om man ser till DS spel där man ska använda pennan till precis allt. Tex. kunde inte Zelda DS oxå haft de gamla kontrollerna som valbar möjlighet? Här kommer Punch Outs trailer iaf.
Igår kväll spelade vi en hel del av det formidabla Bionic Commando rearmed. Att det inte fanns co-op i originalet känns nu konstigt, men co-op på den tiden var ju inte
något som var speciellt vanligt. Har klarat ut original spelet och kom ihåg att det var ett extremt utmanande spel. Något som även fastnade på minnet förutom Super Joe i den limegröna kroppsstrumpan var ju självklart gripklon och att det inte gick att hoppa. Sen var ju slutbossen ingen mindre än herr furher, idag känns det otroligt oväntat och förvånande att Nintendo hade med sådant innehåll.
Den europeiska versionen av spelet var Hitlers namn utbytt till Master-D, men det gick ändå inte att ta miste på vem de menade. Kom även ihåg att bossfighten avslutas på ett något ovanligt där Hitler skjuts i ansiktet, något som måste ses som ovanligt för att vara ett Nintendo spel.
Till skillnad från NES versionen av Bionic Commando så finns det i Rearmed versionen även bossar. För att klara av dessa kommer co-op momenten väl till pass, spelar man ensam anpassas bossarna efter detta. Under banorna är det inte direkt mängder med co-op moment men spelet blir roligare när du spelar med en kompis. Det finns dessutom ett dödsmatch läge, men det har vi inte testat än.
Det GRIN gjort så bra är att de fångat allt som var bra i originalet och lyckats med att göra en modern version av spelet och jag kan verkligen rekommendera det här spelet.
Igår spelade vi några banor som sagt och när vi slutade så hade vi dött några gånger på en rätt svår bana, det var en gömd väg mellan två banor som vi hittat. Den här banan visade sig vara fylld av svingande och svåra passager och i vårt fall ond bråd död. Men vi kände båda oss rätt nöjda med kvällen och klockan började rinna iväg så vi bestämde oss för att inte envisa utan istället fortsätta en annan kväll.
Nästa spelkväll blir det nog mer Resident Evil 5, det börjar bli dax att ta sig igenom detta formidabla spel.
Den övre bilden är från den japanska originalversionen av Bionic Commando och den undre från den amerikanska, båda dessa bilder skulle säkerligen skapa debatt om spelet släpptes idag.
Som vi skrivit i beskrivningen om denna blogg så kommer vi att framförallt satsa på spelintryck från Co-op spel, men vi båda är också intresserade av Retro. Därför kommer det även inslag med retroinslag att dugga tätt på den här bloggen.
Inventerade min spelhylla igår och insåg att jag hade ett spel med självaste supermodelstekaren Fabio på framsidan! Jepp, ganska så macho ser han ut i svärd å eld i bakgrunden. Tänkte faktiskt börja lira Wzard and warriors 2 nu snart, kom ihåg att jag som liten fastnade en bit in i spelet. Men nu borde man nästan kunna ta sig igenom det kan man tycka, vi får se, kanske det blir några blogginslag om hur det går när jag försöker igen. Läste lite på internet å spelet verkar dessvärre vara svinsvårt, så jag var kanske inte så kass som lite kid ändå.
Valve levererar den bästa co-op möjligheten på länge förpackat som en gammal skräckfilm med massor av zombies i. 2mans armén har provspelet Left 4 Dead.
Left 4 Dead är det verkligen fullt ös som gäller, de få lugna stunderna som infinner sig på banorna är det bara att hämta andan och försöka plåstra om dig själv eller din kompis. För väl ute på fältet gäller det verkligen att samarbeta, kommer du bort från gruppen blir det direkt problem.
Storyn i spelet är hämtad från vilken lågbudget skräckfilm som helst, en del av mänskligheten har smittats av virus och de få som är immuna gör sitt bästa för att slippa bli smittade. I stället för att följa standarmall A1 vilket är du skulle få spela ett gäng ungdomar eller college studenter så får du i Left 4 Dead antingen spela Francis den tatuerade bikern, Louis kontorsarbetaren, Bill fd krigsveteran eller Zoey som tack och lov är student. Du kan inte själv välja vem du ska spela utan det slumpas fram inför varje omgång. Spelar du ensam eller med en kompis så fylls de andra personerna ut av bootar. För att göra varje spelomgång mer intressant och varierande har Valve lagt till något de kallar The Director och kan närmast beskrivas som en spelledare. Dennes uppgift är anpassa spelet efter vem som spelar, är din fantastiska fyra duktiga kommer fler horder av zombies, är ni kassa blir det lite lättare och fler förbandslådor kommer till hands. Varje spelomgång är alltså den andra olik, The Director ändrar vart vapen, ammunition, förbandslådor, zombies dyker upp, en strålande idé som ger återspelsvärde och som fungerar väldigt bra.
Spelet stora brist är att det endast finns fyra olika kapitel vilket i sin tur är uppdelade i underbanor. Det ska släppas fler banor för nedladdning, men det känns som Valve kunnat haft dessa inkluderade från början. Banorna är i alla fall varierade, tunnelbanor, sjukhus, skogsmiljöer etc. är inkluderade. Inför varje bana släpps din grupp ut och jakten på spelets enda lugna ställe: Safehousen. Det finns några enkla hänvisningar ibland i form av pilar vart gruppen ska ta vägen, men ofta är det ganska rakt på som gäller. Grafiken i spelet är inte speciellt imponerande och kommer inte att vinna några priser men detaljrikedomen och skärmuppdateringen är hög, vilket känns som en bra prioritering.
Förutom ändlösa horder av tokaggressiva och snabba zombies (glöm allt du lärt dig om zombies från Resident Evil eller andra skräckfilmer) så finns det några intressanta fiender att möta i Left 4 Dead. Boombern är en riktigt irriterande fiende som kräks på dig och gör dig mer eller mindre blind för en stund. Inte nog med det, slimet som du fått kleggar på dig attraherar zombies, så paniken blir total när du dessutom får dessa på dig. Hunters hoppar långa avstånd och har en förmåga att landa på dig och trycka ned dig till marken. Ropa på en vän för understöd! En annan best är Tank, en stor otrevlig muskelsnubbe som fått lite för mycket anabola eller något liknande. Det finns alltså en rad andra otrevliga individer men otrevligast av alla är ändå häxorna. De sitter ihopkurade och vill inte bli störda, dessa blir riktigt nasty när du irriterar dom.
Förutom kampanjen finns det även versus, i det läget turas två lag om att vara zombies respektive människor. Målet för människorna är att ta sig till safehouse och zombierna uppgift blir då naturligtvis att hindra dem att nå dit. Den intressanta tvisten på detta läge är att när du spelar zombie ser du människorna genom väggar och du har oändligt med försök att ta död på människorna så länge omgången pågår. Efter ett visst antal rundor där båda lagen provat på båda sidorna utses en vinnare.
När det kommer till achievements så måste jag säga att Valve kommer inte att göra er besvikna, det finns en rad riktigt roliga achievements att få i Left 4 Dead. Jag tycker det är roligt att försöka ta achievements i spel och i Left 4 Dead kan du bland annat få:
Pyrotechnician: Blow up 20 Infected in a single explosion
Zombie Genocidest: Kill 53,595 Infected
101 Cremations: Set 101 Infected on fire
Brain Salad Make: 100 headshot kills
Burn the Witch: Light a Witch with a Molotov
Sammanfattningsvis kan Left 4 Dead beskrivas som ett väldigt lyckat co-op spel där fart, samarbete och vilda zombies är i centrum. Jag ser ingen anledning till att sätta dig att spela igenom spelet själv, då är det bättre att du lägger pengarna på något annat spel. Det går dels att lira 4stycken splitscreen på samma skärm eller så kan du köra online. Jag har haft väldigt roligt med Left 4 Dead när jag spelat det och en skön wow känsla och adrenalinkick har ofta avslutat varje spelpass. Spelet passar nog inte alla typer av spelare, det är också ett väldigt intensivt spel så stresståliga spelare kanske bör se trailern här nedan innan de vågar börja spela. Jag kan dock rekommendera Left 4 Dead till dig som vill ha en helgjuten upplevelse tillsammans med dina kompisar.
2mans armén 